Warning: mkdir() [function.mkdir]: Permission denied in /home/userC/c0023400/public_html/faq.rollspelshornan.se/cookbook/totalcounter.php on line 240

Warning: rmdir(wiki.d/.total.counter.lock) [function.rmdir]: No such file or directory in /home/userC/c0023400/public_html/faq.rollspelshornan.se/cookbook/totalcounter.php on line 304
faq.rollspelshornan.se : OGL / Fråga 6
OGL /
Fråga 6
Sök:  

Frågor och svar

faq.rollspelshornan.se

« Vad är ett avtal? | OGL | Var kan man hitta mer information om OGL? »

6. Så vad är ett standardavtal för något?

Standardavtal är väldigt vanliga både i konsumentsammanhang och i avtal mellan näringsidkare. När en konsument t.ex. köper en paketresa så ingår konsumenten ett standardavtal med resebyrån, när ett företag beställer en tillbyggnad av en industrifastighet används ett standardavtal som utfyllnad till huvudavtalet mellan köpare och säljare. Avtal där den ena parten överhuvudtaget inte kan påverka villkoren utan bara har att acceptera eller förkasta avtalet (“take it or leave it”) kallas i litteraturen för anslutningsavtal. 1 Alla Open Source och Open Content licenser, EULA licenser samt även OGL tillhör denna sista typ av avtal.

Avtal där den ena parten inte har haft möjlighet att påverka villkoren riskerar att vara ensidigt gynnsamma för den part som skrivit villkoren. Detta var förut rätt vanligt men Konsumentverket har under ca 20 år rensat bland villkoren i de olika standardavtal som förekommer på den svenska marknaden. De EULA licenser som förekommer i programvarubranschen är dock rätt ofta fortfarande ensidigt gynnsamma för licensgivaren och vi kommer strax att se hur det förhåller sig med den saken vad gäller OGL.

Vid en tolkning av ett avtal är den första uppgiften att söka formulera vad parterna har haft för avsikt med avtalet, men när man bedömer avtalsvillkor i ett standardavtal eller ett anslutningsavtal så gör man det med lite andra utgångspunkter än vid bedömningen av “vanliga” avtal. Skälet till detta är att parternas gemensamma avsikter med ett avtal normalt sett dokumenteras i och med deras förhandling om avtalsvillkoren och om någon sådan förhandling inte ägt rum kan man inte gärna påstå att det finns några gemensamma avsikter med avtalet. Vad man istället får göra är en objektiv tolkning, d.v.s. att försöka tyda avtalet baserat på dess språkliga betydelse. 2 Avtalets villkor kommer dock inte tolkas enskilt utan som en del av en helhet. Högsta Domstolen har funnit anledning att påpeka att “[a]vgörande för bedömningen blir därför, förutom den språkliga utformningen av klausulerna, dessas rättsliga bakgrund och allmänna syfte samt det sammanhang i vilket de förekommer.” (NJA 1991 s. 319).

Huvudregeln när det gäller standardiserade avtalsklausuler är att otydliga villkor tolkas till fördel för den part som inte haft möjlighet att påverka avtalsvillkoren, vilket nästan alltid är den typiskt sett svagare parten (den s.k. oklarhetsregeln). 3 En annan viktig regel är att villkor som inte var kända före det att avtalet slöts inte anses ingå i avtalet 4 och detta får vittgående effekter för Open Source licenser och även för OGL, som vi strax skall se. Vidare så kan det tänkas att otydliga villkor tolkas till fördel för den förpliktande parten, i vart fall om dessa är ensidiga eller innebär att den ena parten åtar sig att inte bedriva konkurrerande verksamhet (den s.k. minimiregeln). 5 Vad gäller överraskande eller oväntade villkor (t.ex. ett oväntat krav på motprestation eller ett villkor som är undangömt) och tyngande villkor (t.ex. ett villkor som på ett väsentligt sätt inskränker motpartens rättigheter) så kan dessa endast bli en del av avtalet om motparten på ett tydligt sätt blivit informerad om dem. 6 De måste dessutom vara klart och tydligt formulerade, i annat fall kommer de tolkas restriktivt och mot avfattaren. 7 För öppen källkodslicenser betyder detta att sådana villkor måste ha gjorts kända för användaren innan denne t.ex. laddat hem ett dataprogram eller en pdf-fil.

Det finns två särskilda lagar som kan användas för att komma tillrätta med oskäliga villkor i standardavtal: lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållande (AVLK) och lag (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare (AVLN). Med konsument menas i detta sammanhang en fysisk person som inte agerar inom ramen för en näringsverksamhet (se 2 § AVLK). Syftet med bägge lagarna är att motverka bruket av oskäliga avtalsvillkor på marknaden, lagarna har alltså ett marknadsrättsligt syfte. De är medel för att skapa ramar för hur företag får agera på marknaden. AVLK används av konsumentverket för att stävja bruket av och ingripa med förbud mot oskäliga villkor. Lagen ger alltså myndigheter rätt att skydda konsumenter mot avtal och avtalsvillkor som anses oskäliga. Ett i tiden närliggande fall är KO:s framgång i Marknadsdomstolen mot de s.k. modem-napparna – d.v.s. de företag som lurade folk att tro att dom ingått avtal om betaltjänster på Internet. AVLN å sin sida kan användas av en eller flera näringsidkare för att komma tillrätta med oskäliga villkor i ett standardavtal. Notera att de bägge avtalsvillkorslagarna inte är avsedda att användas på existerande avtal utan för att förhindra att oskäliga avtalsvillkor används på marknaden.

Nu har vi grunden färdig, vi vet vad ett avtal är och hur det blir giltigt. Vi har också fått en bild av de krav som ställs av lagstiftningen på ett standardavtal. Men innan vi kan gå närmare in på innebörden av OGL så måste vi först ha klart för oss skillnaden mellan nationella, eller inomstatliga avtal och internationella avtal. Detta därför att OGL i många fall har en utländsk licensgivare och en svensk licenstagare.

 

(1) Bernitz, Ulf, Standardavtalsrätt, 6 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 1993, s. 13.

(2) A.a., s.44 ff.

(3) A.a., s. 50.

(4) A.a., s. 34.

(5) A.a., s. 51.

(6) A.a., s. 36 f.

(7) A.a., s. 52.

Standardavtal behandlas (mycket kortfattat) i Agell & Malmström, Civilrätt, s. 90 f. och av Ramberg i kap. 10, Allmän avtalsrätt, s. 167 ff. Den huvudsakliga källan till kunskap om standardavtal är dock Bernitz, Ulf, Standardavtalsrätt, 6 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 1993.


« Vad är ett avtal? | OGL | Var kan man hitta mer information om OGL? »

Sidan senast ändrad 2006–10–23 kl. 15:19

Skriv ut

© Peter Brink 2005