39. Om man har gjort ett spel och vill exportera det, vad ska man tänka på då?

Om man har en produkt som blivit så pass etablerad att den också går på export så närmar man sig snabbt gränsen för vilka frågor en sådan här FAQ kan besvara.

Om det är så att din produkt kan tänkas komma att säljas i USA, då kan det vara läge att kontakta en jurist. Det kan också, i proaktivt syfte, vara bra att registrera upphovsrätten till verket hos “Library of Congress”. Detta för att om du skulle drabbas av ett intrång i ditt verk i USA så har du betydligt större möjligheter att få skadestånd. En registrering ska egentligen inte behövas enl. den amerikanska upphovsrättslagen för verk som kommer från sk. Berne konventions länder, men litteraturen är ense om att det är en god idé.

När det gäller varumärkesanvändning skiljer sig svensk och amerikansk lag åt en hel del, vilket kan ställa till det. Du kan t.ex. komma att behöva tillstånd för sådan användning av varumärken som är tillåten i Sverige men inte i USA. Rådet kvarstår: ska du in på den amerikanska marknaden - kontakta en jurist.

Inom EU har vi numera en gränslös inre marknad, det ska inte vara några problem att sälja rollspel till resten av Europa. När det gäller varumärkesanvändning för tillbehörstillverkare är faktiskt EG-domstolen mer generös än svenska HD. BMW fick inte förhindra att en reparationsverkstad använde deras logo. Litteraturen verkar vara tämligen ense om att svensk praxis i just detta fall inte stämmer med Europeisk, m.a.o. så är svensk praxis inte helt korrekt. Det ska alltså enl. EG-domstolens sätt att resonera vara tillåtet att använda t.ex. d20 logotypen på en produkt om syftet är att informera om att produkten är kompatibel med d20-systemet.

Om åberopandet av annans varumärke: Bernitz m.fl., Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens (s. 203)