« Finns det andra exempel på sådant som inte har upphovsrätt? | Immaterialrätt | Men är det verkligen rätt att kopiera rollspelsregler? »

24. Tillverkaren av mitt favorit spel har en sk. internet-policy, gäller den i Sverige?

Nej den gäller rätt säkert inte. Nästan alla rollspelsföretag som har publicerat en Internet-policy är amerikanska företag, vilket för med sig att de anvisningar och regler som finns i en sådan policy är skriven för en amerikansk publik (och avser regler i den amerikanska lagstiftningen) det är rätt mycket (om inte allt) av innehållet i sådana policier som inte gäller i Sverige.

För det första så behöver en varumärkesinnehavare i USA inte alls att ta hänsyn till sådana undantag i ensamrätten som finns i Sverige, jag tänker nu främst på privatpersoners frihet att använda varumärken som de vill. Dessutom så har varumärken i Sverige “smalare” skyddsomfång, d.v.s. varumärkesrätten till en titel för ett rollspel skyddar mot intrång från andra rollspelsföretag, i mindre grad från andra spelföretag men mycket lite från företag i helt väsenskilda branscher, t.ex. restaurang branschen. Att sälja en Castle Falkenstein Wallbanger eller en Glorantha Screwdriver i en bar är knappast ett intrång i någons varumärkesrätt.

När det gäller upphovsrätt så använder vi i Sverige (och resten av Europa med för den delen) inte begreppet “derivative works”, vilket i många fall är det juridiska begrepp rollspelsföretagen baserar sina Internet-policys på. I USA har upphovsmannen långtgående rättigheter vad gäller s.k. derivative works (härledda verk), det krävs t.ex. att man har upphovsmannens tillåtelse för att ens få skapa ett härlett verk. Härledda verk motsvaras närmast i svensk rätt av begreppet bearbetningar. Det finns dock stora skillnader mellan de två begreppen. I Sverige krävs det inget tillstånd för att få skapa en bearbetning och den som skapar en bearbetning får själv upphovsrätt till denna. Han kan dock inte utan tillåtelse från upphovsmannen till originalverket publicera sin bearbetning. Om man bara låter sig inspireras av ett annat verk så blir dock resultatet inte en bearbetning utan ett fritt och självständigt verk.

Det är också inte ovanligt att företaget vill att upphovsrätten till ett sk. “fan-work” skall anges som deras, ett krav som måste anses som oskäligt sett ur ett svenskt perspektiv. Slutligen så krävs det rätt ofta att en sk. fansite ska anmäla sig till företaget och avvakta godkännande innan en publicering får ske - detta har företagen ingen rätt att kräva i Sverige, dels p.g.a. skälen som redan angivits men också p.g.a. tryckfrihetsförordningen. Det står alla fritt att publicera vad som helst utan att fråga om lov först.

Här är en lista med olika exempel på Internet-policys:
Columbia Games
Issaries
Hero Games
SJ Games
IronCrown Games
Dream Pod 9
Palladium Books

Om åberopande av annans varumärke se: Bernitz m.fl., Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens (s. 202 ff) och Koktvedgaard/Levin, Lärobok i Immaterialrätt (s. 386 ff). Om upphovsmannen: Koktvedgaard/Levin, Lärobok i Immaterialrätt (s. 100). Om upphovsrättsliga avtal: Koktvedgaard/Levin, Lärobok i Immaterialrätt (s. 103 ff). Om reglerna för “derivative works” i USA se U.S. Copyright Office - Information Circular 14 - Copyright Registration for Derivative Works

« Finns det andra exempel på sådant som inte har upphovsrätt? | Immaterialrätt | Men är det verkligen rätt att kopiera rollspelsregler? »