« | Immaterialrätt | Vad menas med immaterialrätt? »

1. Syftet med denna FAQ.

Den här serien vanliga frågor och svar har dels kommit till därför att jag själv inte hittade någon liknande webbsida och ansåg att det behövdes en och dels därför att jag tror att det upphovsrättsliga systemet skulle fungera mycket bättre om både upphovsmän och användare av upphovsrättsskyddade verk hade bättre kunskap om sina rättigheter, i synnerhet då gränserna för de anspråk som aktörerna i det upphovsrättsliga systemet kan göra gällande gentemot varandra. Dessutom så vore det värdefullt om de som använder upphovsrättskyddat material vore mer medvetna om vilka regler som gäller, så att de bättre kunde ta till vara sina rättigheter.

Det upphovsrättsliga systemet har på senare år utvecklats mot något som kan liknas vid en gata där bilisterna beter sig som om deras behov att fort kunna ta sig fram på gatan är helt överordnat fotgängarnas (rättmätiga) behov att tryggt kunna gå över gatan. De irriterade fotgängarna tar ut sin frustration på de bilar som står parkerade längst gatan, vilket får bilisterna att kräva att fotgängarnas rörelsefrihet skall beskäras än mer, o.s.v. o.s.v.

En upphovsrätt kan vara en tung börda för samhället att bära, det tjänar inget till att hyckla om detta. För att bördan skall vara värd att bära (för samhället i övrigt) så måste en upphovsrätt bidra med ett mervärde, en vinst, som uppväger denna. Bördan av Harry Martinssons Aniara är lätt för oss att bära och det av samma skäl som vi lätt bär bördan för all stor konst och all stor litteratur. De verkligt särpräglade och originella alstren tillför mycket till många och utgör en källa för inspiration till nya alster och de utgör inte, på grund just av sin särprägel, några större hinder för nytt skapande. Alster med låg originalitet kan däremot mycket väl utgöra ett hinder för nytt skapande. De kan blockera nya alster bl.a. genom att producenterna av de nya alstren, pga. de existerande rättigheterna, inte vågar lansera sina egna produkter. Upphovsrätter till alster med låg originalitet löper alltså stor risk att skapa fler bördor än vinster och därför så bör samhället inte erbjuda den som producerat ett alster med låg särprägel något upphovsrättsligt skydd alls, eller i vart fall inte samma grad av skydd som de verkligt särpräglade alstren får.

Nuförtiden verkar dessutom rättighetsägarna (dvs. de som övertagit rättigheterna till ett verk från en upphovsman, kanske då framförallt de stora upphovsmanna organisationerna, som t.ex. STIM och media företagen, som t.ex. Bonnier, Disney, Warner, etc.) ha glömt bort att det upphovsrättsliga systemet inte bara är till för dem. Systemet skall, precis som alla andra rättssystem, ge alla deltagare ett mervärde. Idag är både upphovsmännen och samhället i övrigt satta på undantag, rättighetsägarna har lyckats tillskansa sig en oproportionerligt stor del av kakan. En upphovsrätt är inget värd om den inte respekteras. Om den nuvarande utvecklingen tillåts fortsätta så kommer upphovsmännen vara de första att ta stryk när respekten för deras rättigheter eroderar. Samhället i övrigt kommer å sin sida att få en allt större börda att bära om rättighetsägarna tillåts fortsätta att utöka omfånget på sina anspråk. För att undvika att en situation som den beskrivna fortsätter och leder till fler onödiga slitningar är det för nödvändigt att lagstiftaren markerar att nu är det nog, några utökade rättigheter kan samhället inte acceptera.

Problemet som beskrivs ovan är rätt tydligt i rollspelsbranschen. Rollspelsföretagen (framför allt då de amerikanska) reser anspråk, främst gentemot varandra men även gentemot användarna, som de har dålig täckning för. I en bransch där kunderna i många fall själva skapar upphovsrättsskyddat material, och därmed själva blir upphovsmän, och där man med fog kan ifrågasätta hur pass självständigt de verk som skapas kan vara, måste kraven på särprägel anses vara - för Sverige - ovanligt höga. Detta kombinerat med den stora mängd alster som produceras i branschen gör att man måste ställa sig frågande till många av de anspråk på upphovsrätt som görs i branschen.

Slutligen så vill jag påpeka att informationen på den här webbplatsen inte är avsedd att vara juridiska råd, utan är information och diskussion om juridiska frågor relaterade till upphovsrätt, rollspel, open source och open content. Den som söker rådgiving i juridiska frågor rekommenderas att konsultera en advokatbyrå eller en juridiskbyrå. Se t.ex. advokatjouren hos Sveriges Advokatsamfund.

Om ni har några synpunkter på innehållet i detta dokument kan ni kontakta undertecknad via den nedan bifogade e-post adressen.

Lidingö, i mars 2006.

Peter Brink
(peter.brink@brinkdata.se)

« | Immaterialrätt | Vad menas med immaterialrätt? »