Warning: mkdir() [function.mkdir]: Permission denied in /home/userC/c0023400/public_html/faq.rollspelshornan.se/cookbook/totalcounter.php on line 240

Warning: rmdir(wiki.d/.total.counter.lock) [function.rmdir]: No such file or directory in /home/userC/c0023400/public_html/faq.rollspelshornan.se/cookbook/totalcounter.php on line 304
faq.rollspelshornan.se : Immaterialrätt / Fråga 3
Fråga 3
Sök:  

Frågor och svar

faq.rollspelshornan.se

« Vad menas med immaterialrätt? | Immaterialrätt | Vad menas egentligen med “skapande”? »

3. Vad menas egentligen med upphovsrätt?

1. Inledning

Upphovsrättslagstiftningens syfte är att erbjuda skaparna av unika litterära och konstnärliga verk en möjlighet att ekonomiskt exploatera sina skapelser. Man skulle kunna säga att systemet är ett kultur- och socialpolitiskt verktyg som syftar till att stötta dem som bidrar till resten av samhällets kulturella och intellektuella utveckling. Detta sker genom att rättsordningen skyddar upphovsmannen till ett litterärt eller ett konstnärligt verk från intrång i egenrätten till verket. Upphovsrättslagstiftningen skall även att tillgodose allmänhetens behov att fritt kunna utnyttja upphovsrättskyddade verk. Med egenrätt menas att upphovsmannen har monopol på att dra ekonomisk nytta av sitt verk och att han har rätt att kräva att om hans verk används så måste det framgå vem som är upphovsmannen till verket. Upphovsmannens rättigheter måste dock vägas mot att allmänheten också har legitima intressen av att på ett enkelt och friktionsfritt sätt kunna använda upphovsrättskyddade verk.

Om upphovsmannens rättigheter blir för starka så kommer nyskapande och innovation att minska av den anledningen att utrymmet för nya verk krymps så att det blir juridiskt farligt och ekonomiskt riskfullt att publicera nya verk och därmed kommer samhället inte kunna tillgodogöra sig nya innovationer och nya skapelser riskerar att aldrig lämna byrålådan. Om upphovsmannens rättigheter å andra sidan är för svaga blir det ekonomiska incitamentet för att investera i upphovsrättsskyddat material så litet så att nya innovationer och skapelser kanske inte kommer att publiceras.

Det är alltså mycket viktigt att finna rätt balans mellan upphovsmannens rättigheter och allmänhetens rättigheter - problemet är bara att det är väldigt svårt att bestämma om man befinner sig i ett sådant jämviktsläge. I takt med den allt mer omfattande möjligheten att digitalt bearbeta och transformera alster som publicerats på Internet och den allt mer omfattande mängden alster som finns tillgängliga via Internet så ökar risken för slitningar mellan olika upphovsmän. En av upphovsrättens grundprinciper är att de idéer, tankar, erfarenheter eller rena fakta som verket baseras på inte ingår i upphovsrättens omfång (jfr. SOU 1956:25 s. 68 f.). I en dom, angående upphovsrätten till en ritning föreställande en golvplanka - det sk. golvplanke-målet , finner Högsta Domstolen, efter att ha citerat Auktorrättskommittén, anledning att påpeka:

Att skyddet är begränsat på det sätt som framgår av de citerade uttalandena innebär också att eventuell självständighet eller originalitet i de hänseenden som inte omfattas av skyddet saknar betydelse för bedömningen av om tillräcklig verkshöjd föreligger. 1

Det spelar med andra ord ingen roll om ett verk utgår från en originell idé eller ett särpräglat urval av idéer, dessa ingår inte i omfånget för en upphovsrätt och kan därför heller inte läggas till grund för ett anspråk på upphovsrätt. Därmed så blir, rimligtvis, också krav på ensamrätt till exploateringen av koncept och idéer oförenliga med upphovsrättens grundprinciper. Idag så kan en användare av ett upphovsrättskyddat verk med mycket enkla medel själv producera och publicera, mer eller mindre, fria bearbetningar av verket ifråga. De idéer som ligger till grund för ett verk kommer att, i olika omgångar, återutnyttjas av en mängd personer vilket kommer att leda till allt mer omfattande korsberoenden mellan olika alster något som i sin tur riskerar att leda till spänningar mellan olika upphovsmän. Detta kan i sin tur komma att leda till krav på att få ensamrätt till exploateringen av koncept och idéer, något som alltså inte rimligtvis kan accepteras.

2. Upphovsrättens grunder

Upphovsrätten är en belöning för ett personligt, intellektuellt skapande. Det är egentligen bara själva resultatet av skapandeprocessen som kan vara upphovsrättsskyddat, det går inte att äga en tanke eller ett uttryck för en tanke. Bara om resultatet av en skapargärning är tillräckligt särpräglad och personligt färgad så kan den få upphovsrättsligt skydd. Detta betyder också att alla alster av immateriell art inte belönas med upphovsrätt, bara den som skapat något (tillräckligt) särpräglat skall kunna få skydd.

I Sverige kan i princip i stort sett alla litterära och konstnärliga alster, oavsett vilken form det tar sig, vara upphovsrättsligt skyddade men det är endast de alster som har “verkshöjd” som betraktas som upphovsrättskyddade i lagens ögon. Verket måste vara originellt, ett unikum, ett resultat av upphovsmannens självständiga personliga skapande. Med begreppet verkshöjd menas att alstret måste vara så pass särpräglat att det i princip inte finns någon risk att två personer, oberoende av varandra, skulle kunna skapa två identiska eller väldigt lika versioner av verket, begreppet verkshöjd kan därför liknas vid att det finns en ribba som alstret måste passera. Ett alster har inte mer eller mindre verkshöjd, det har mer eller mindre av originalitet och särprägel. Det är med andra ord graden av särprägel som måste avgöras. Det är också viktigt att påpeka att verkshöjdsribban ligger olika högt beroende på vilken typ av alster det är fråga om. Det skall också påminnas om att den subjektiva kvaliteten på det skapade verket inte påverkar rätten till upphovsrättsligt skydd, även hötorgskonst kan vara upphovsrättskyddad. Kravet på verkshöjd får t.ex. som konsekvens att strikt funktionella eller redovisande texter som tidningsreferat, nyhetstelegram, matrecept och uppräkningar av data inte är anses tillräckligt originella för att få upphovsrättsligt skydd. Sverige anses enligt hävd ha ett relativt lågt hållna krav på originalitet, i vart fall jämfört med andra länder inom den kontinentaleuropeiska upphovsrättstraditionen. Jämfört med USA måste Sverige dock anses ha relativt sett högre krav på originalitet.

I Sverige behöver man inte vidta några rättsliga åtgärder för att upphovsrättsskydda ett verk, man behöver inte ens signera det. Att signera sitt verk är ändå att rekommendera, det blir lättare att lösa eventuella tvister om verket har en tydlig upphovsman. Copyright symbolen © behövs alltså inte. Även om copyright symbolen inte har någon juridisk funktion i Sverige så skadar det inte att ändå använda den, särskilt då om verket förväntas kunna nå en amerikansk publik.

Upphovsrätten tillkommer den eller de som skapat verket. Verk skapade av naturen, djur eller maskiner kan inte skyddas. En målning av ett barn kan alltså vara skyddat medan en vacker sten i en trädgård inte är det. En samling av verk kan i sig vara upphovsrättskyddad, det är i detta fall sammanställningen och organisationen av de enskilda verken som är upphovsrättsskyddat men sammanställningen som sådan måste vara särpräglad, ett sådant verk kallas ett samlingsverk. Rätten till de verk som ingår i samlingsverket kvarstår hos de enskilda verkens upphovsmän. Om två eller flera upphovsmän samarbetar om att skapa ett verk och det inte går att skilja upphovsmännens bidrag åt så delar dessa på rättigheterna till verket, de sägs ha gemensam upphovsrätt.

3. Upphovsrättens omfång

Upphovsrätten är ett kopieringsskydd, upphovsmannen kan inte hindra någon annan från att skapa ett verk med samma utgångspunkt som upphovsmannen själv. Två tavlor av samma hus är båda, var på sitt håll, upphovsrättskyddade. Det är också tillåtet att t.ex. måla en ny tavla inspirerad av en tavla av tidigare nämnt hus. Det säger sig självt att det är snårigt att avgöra om ett verk är beroende av ett annat verk eller fritt och självständigt.

Det finns (som nämndes ovan) verk som står i beroende till andra verk och inte är fria självständiga verk, dessa kallas bearbetningar. Exempel på bearbetningar är översättningar, förkortningar, filmanus baserade på en bok, etc. Om ett verk skall bedömas som en bearbetning eller som ett fritt verk måste avgöras från fall till fall. Om ett verk är likt ett annat till sin identitet och inre form, ligger det nära tillhands att påstå att det är en bearbetning. Med inre form menas här det sätt på vilket de idéer som verket baseras på gestaltas och med yttre form menas den form gestaltningen tagit (som målning, roman, film, sång o.s.v.). Bearbetningar av ett verk kan bara publiceras utan risk för rättsliga efterspel om upphovsmannen till ursprungsverket givit sitt tillstånd men det behövs inget tillstånd för att utföra bearbetningen som sådan. Upphovsrätten till en bearbetning tillkommer bearbetningens upphovsman (naturligtvis under förutsättning att bearbetningen har tillräcklig verkshöjd) även om bearbetningen publicerats olovligt.

Det alltså verkets inre form och inte dess bakomliggande idé, motiv, princip eller valet av yttre form som kan skyddas. Ingen kan t.ex. muta in rätten att måla tavlor av en viss person, rätten till alla romaner som bygger på konflikter sprungna ur svartsjuka eller förhindra andra att publicera dikter i ett visst fysiskt format. Inte heller är matematiska beräkningar, forskningsresultat, metoder, regler eller ett dataprograms algoritmer upphovsrättsligt skyddade. Det manér, den stil eller den layout som använts kan inte heller skyddas. Detta resonemang får flera följdverkningar men man måste vara medveten om att endast en skillnad i form inte per automatik gör ett verk självständigt - filmatiseringen av en pjäs faller vanligtvis inom sagda pjäs upphovsrätt. En tavla som föreställer en av karaktärerna i pjäsen betraktas däremot inte som en bearbetning utan som ett nytt verk.

4. De upphovsrättsliga rättigheterna

Upphovsrätten består av två delar: den ideella rätten och den ekonomiska rätten men det är bara i den senare, ekonomiska rätten, som några inskränkningar görs. Upphovsmannen kan aldrig förlora rätten att vara upphovsman till sitt verk, denne kan heller aldrig förlora rätten att kräva att verket respekteras, dvs. inte förvanskas eller används på ett sådant sätt att det är kränkande för upphovsmannen.

De ekonomiska rättigheterna innebär att upphovsmannen har ett monopol på att framställa exemplar av verket, sprida exemplar av verket och att framföra och visa verket. Till skillnad från den ideella rätten kan den ekonomiska rätten frånträdas, säljas eller ges bort. Det är ensamrätten till att framställa exemplar som för med sig att ingen annan har rätt att kopiera ett upphovsskyddat verk - detta är den absolut viktigaste ekonomiska rätten. De andra rättigheterna ger upphovsmannen kontrollen över hur hans verk används. De ekonomiska rättigheterna till ett upphovsrättsskyddat verk kvarstår intill utgången av det sjuttionde året efter upphovsmannens död. De ideella rättigheterna gäller i princip för evigt.

Som tidigare nämnts så görs det i svensk upphovsrätt en del inskränkningar i upphovsmannens ekonomiska rättigheter, dessa finns omnämnda i andra kap. URL. De viktigaste av dessa är:

  1. Privatpersoner får fritt kopiera för enskilt bruk.
  2. Kopiering är tillåten i undervisningsverksamhet om verket omfattas av avtalslicens.
  3. Verk som har överlåtits, t.ex. genom försäljning av ett exemplar, får fritt spridas vidare.
  4. Utgivna verk får visas offentligt.
  5. Litterära och konstnärliga verk får framföras i icke-kommersiella sammanhang.
  6. Var och en får fritt citera litterära verk.
  7. Konstverk får citeras om syftet är vetenskapligt eller om det sker i anslutning till en nyhetshändelse i en tidskrift.
  8. Verk som syns eller hörs i samband med dagshändelser får återges i TV, radio eller film.
  9. Allmänna handlingar och offentliga debatter får fritt återges.
  10. Datorprogram får: kopieras i backup syfte, ändras för att rätta fel och ändras så att det fungerar med andra datorprogram.
  11. Ägaren till ett exemplar av ett verk får förstöra det.
 

(1) HDs dom T 218-02 s.5.

För en mer heltäckande redogörelse för den svenska upphovsrättslagstiftningen se: Bernitz m.fl., Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens; Koktvedgaard/Levin, Lärobok i Immaterialrätt eller Olsson, Copyright.


« Vad menas med immaterialrätt? | Immaterialrätt | Vad menas egentligen med “skapande”? »

Sidan senast ändrad 2008–01–08 kl. 15:05

Skriv ut

© Peter Brink 2005