Warning: mkdir() [function.mkdir]: Permission denied in /home/userC/c0023400/public_html/faq.rollspelshornan.se/cookbook/totalcounter.php on line 240

Warning: rmdir(wiki.d/.total.counter.lock) [function.rmdir]: No such file or directory in /home/userC/c0023400/public_html/faq.rollspelshornan.se/cookbook/totalcounter.php on line 304
faq.rollspelshornan.se : Immaterialrätt / Fråga 17
Fråga 17
Sök:  

Frågor och svar

faq.rollspelshornan.se

« Får jag använda ett rollspelsföretags eller rollspels logotyp i mitt eget verk? | Immaterialrätt | Hur skall jag skriva spelregler för att få största möjliga upphovsrättsliga skydd? »

17. Får jag kopiera regler från ett rollspel till mitt eget?

1. Skyddet av regler som sådana

Idéer, metoder och algoritmer kan inte mutas in med hjälp av upphovsrätten. 1 Det som kan skyddas är den form som författaren givit sina idéer. 2 I litteraturen har det påpekats att spel i stort sett saknar immaterialrättsligt skydd, 3 ett spels regler som sådana kan varken skyddas av patentlagen, varumärkeslagen eller upphovsrättslagen. Spel är uttryckligen undantagna från det sk. patentbara området (se 1 § 2 st. PL). Ett varumärke är avsett att tjäna som en länk mellan en vara eller tjänst och en producent. Det klargörs i varumärkeslagen att ett varumärke inte kan ha en form som följer av varans art eller en form som är nödvändig för att uppnå ett tekniskt resultat. Beskrivningar av regler, metoder och processer har en form som tämligen nära följer av deras funktion och syfte, deras syfte är inte heller primärt att vara en länk mellan en vara och en tillverkare, utan att uppnå ett visst speltekniskt syfte. 4

Schønning påpekar, i sin kommentar till den danska upphovsrättslagen, att spelregler kan skyddas som litterära verk men hänvisar till Løchen och Sitjhoff Stray. 5 Kontentan av de två senares resonemang är att en samling av regler kan tänkas ha upphovsrättsligt skydd men att själva reglerna är fria att bruka för var och en. 6 Den tyske rättsvetaren Eugen Ulmer har i sin kommentar till den tyska upphovsrättslagen uttryckt saken som så (särskilt vad gäller just spelregler) att “[d]ie Regel an sich ist kein Werk der Literatur, das urheberrechtlich schutzfähig ist.”. 7 Ulmer konstaterar också att “[n]ur die Beschreibung in Wort oder Bild kann, genügende Individualität vorausgesetz, urheberrechtlich geschützt werden”. 8 Senare tyska rättsfall bekräftar Ulmers slutsats och i senare tyska lagkommentarer slås med skärpa fast att varken metoden för att spela ett spel eller spelreglerna sett som ideer kan skyddas. Endast en särpräglad beskrivning av sådana regler kan få skydd. 9 I fransk rätt utesluts också idéer som sådana från upphovsrättsligtskydd. Franska domstolar har konsekvent avslagit anspråk på skydd för abstrakta regler, genrer och allmänna principer. 10 Även i förarbetet till (den svenska) upphovsrättslagen konstateras att metoder eller processer som sådana inte kan komma ifråga för upphovsrättsligt skydd. 11 Det är alltså inte spelregeln som sådan som kan vara upphovsrättsskyddad utan endast en särpräglad beskrivning av den.

2. Skyddet av beskrivningar av regler

Som vi ska se så har man dock anledning att vara skeptisk till påståenden om upphovsrätt till beskrivningar av spelregler, av samma skäl som man har anledning att vara skeptisk till alla påståenden om upphovsrätt till beskrivningar av metoder, procedurer, regler och algoritmer.

Det visar sig nämligen att endast i undantagsfall kan själva beskrivningen av spelets regler anses ha upphovsrättsligt skydd. De rättsfall som är kända i Norden understryker detta påpekande. Fyra rättsfall finns (mig veterligen) dokumenterade i den nordiska litteraturen, tre i Norge. 12 och ett i Danmark 13 I inget av dessa fall har ett spels regler ansetts kunna vara upphovsrättskyddade. Det skydd som funnits har varit rent marknadsrättsligt, d.v.s. mot rennomésnyltning och illojal konkurrens. 14 Notera att marknadsrätten avser att reglera ett företags beteende på marknaden, privatpersoners beteende berörs normalt inte av den marknadsrättsliga lagstiftningen (se 2 § Marknadsföringslagen).

Hur kommer det sig då att beskrivningar av spelregler inte har ansetts vara upphovsrättsskyddade? Kan inte beskrivningar av spelregler vara skyddade? Det är viktigt att påpeka att en beskrivning av en spelregel visst kan vara upphovsrättsskyddad men att detta väldigt sällan är fallet av skäl som nu närmare skall redogöras för. En beskrivning av en procedur är oftast till sin form given av de yttre förutsättningarna, dvs. proceduren som sådan. När en framställnings form följer av framställningens funktion kan framställningen inte anses vara ett resultat av skapande och någon upphovsrätt kan därmed inte komma på fråga. 15 Det är t.ex. svårt att se hur man på ett tydligt och pedagogiskt sätt skulle beskriva exempelvis reglerna för hur en strid skall gå till i ett rollspel och samtidigt undvika att denna beskrivning inte blir en direkt logisk följd av själva reglerna som sådana. Det är klart att det går att skriva en beskrivning av en regel som är gestaltande, t.ex. genom att klä beskrivningen i en litterär dräkt, men detta torde inte ske i någon större omfattning, främst därför att sådana framställningar skulle bli svårare att förstå men naturligtvis också för att det då skulle krävas litterär talang. Särpräglade beskrivningar av spelregler blir därför snarare ett undantag som bekräftar regeln.

2.1. En analogi med matrecept

Hur regeltexten presenteras har stor betydelse för hur stor möjlighet den har att vara upphovsrättsskyddad. För att förstå hur, kan det vara lämpligt att göra en analogi med matrecept. Ett matrecept är dels en beskrivning av en idé som sådan (maträtten), dels en beskrivning av en metod för att producera maträtten. Det finns m.a.o. stora likheter mellan matrecept och spelregler, bägge är beskrivningar av idéer samt beskrivningar av metoder och procedurer. 16

I den juridiska litteraturen framgår det att i svensk rätt antas det att matrecept normalt sätt inte är upphovsrättsskyddade. 17 Skälet till detta är en HD dom från 1946, som trots sin ålder fortfarande anses som vägledande, där en tämligen stor samling matrecept nekades upphovsrättsligt skydd. 18 Professor Jan Rosén vid Stockholms Universitet har i en uppsats i boken “Maträtt” beskrivit förutsättningarna för att ett matrecept skall kunna vara upphovsrättsskyddat. 19 Det krävs i princip, enl. Rosén, att en sådan beskrivning är klädd i litterär dräkt, t.ex. genom att i en roman låta en av karaktärerna laga till en omelett och beskriva hur karaktären gör. En sådan beskrivning är upphovsrättsskyddad medan en beskrivning av hur man rent allmänt skall gå tillväga för att laga till en omelett inte är upphovsrättsskyddad. 20

Både tysk och fransk rätt ställer sig fö. också avvisande till skydd för enstaka matrecept. 21 Appellationsdomstolen i Paris har i anslutning till ett mål om upphovsrätten till matrecept gjort följande kommentar: “Dans la mesure où les recettes culinaires ont été empruntées au fonds de l’art culinaire, elles constituent une compilation et, dans la mesure où elles sont inédites, elles s’apparentent à un cours ou à l’exposé d’une méthode: les manières de procéder qu’elles décrivent ne sont pas, en tant que simples idées, sujettes à la protection du droit d’auteur, pas plus qu’elles ne sont, par ailleurs, susceptibles d’être protégées au titre des brevets d’invention”. 22

I de flesta matrecept brukar författaren först beskriva receptets bakgrund, sin egen relation till maträtten, berätta något om råvarorna, etc. Sedan följer, i ett nytt avsnitt eller stycke, själva beskrivningen av hur man tillreder maträtten. Författarens bakgrundsbeskrivning får antas vara upphovsrättsskyddad medan beskrivningen av hur man tillreder rätten, som nämnts ovan, får antas inte vara det.

Om vi applicerar det ovanstående resonemanget på spelregler så kan vi dra den slutsatsen att sk. exempeltexter (dvs. texter där det beskrivs hur en spelare applicerar en regel i själva spelet) som förklarar hur en regel skall användas får anses vara upphovsrättsskyddade medan sådana avsnitt som endast beskriver själva regeln får antas sakna skydd. Även texter som redogör för varför en regel finns till och förklarar dess plats i det större sammanhanget har betydligt större möjlighet att anses vara upphovsrättsskyddade än själva regelbeskrivningen.

Att en regelbeskrivning bakas in i ett större stycke text påverkar inte den upphovsrättsliga statusen på själva beskrivningen av regeln. 23 Det är i de flesta fall inte särskilt svårt för en erfaren rollspelare att separera regelbeskrivningar från övrig text. En domstol kan naturligtvis antas få problem med detta men i så fall kan parterna hjälpa domstolen på traven genom sin processföring.

Slutsatsen blir att den som vill skydda sina beskrivningar av spelregler är tvungen att gestalta dessa på ett litterärt sätt, rent beskrivande regeltexter har små möjligheter till upphovsrättsligt skydd. Sättet på vilket man gestaltar sina spelregler har alltså stor betydelse för textens upphovsrättsliga status. Detta ligger dock i linje med upphovsrättens allmänna syfte, att skydda och gynna skapande, att bara beskriva metoder och processer - det är inte skapande. Notera att det inte har någon betydelse om det krävts ett omfattande arbete att skapa spelreglerna, 24 även om arbetet i sig är självständigt och beroende av kreativitet, det är om beskrivningen av reglerna kan anses vara ett resultat av ett särpräglat skapande, som avgör om det finns en upphovsrätt eller inte. 25

2.2. Dubbelskapande

Det kan naturligtvis vara svårt att på egen hand avgöra om en spelregelbeskrivning är särpräglad eller inte. Ett par hjälpregler som utformats under åren kan här ge stöd. Som en hjälpnorm för att ta reda på om ett alster kan anses vara ett resultat av skapande har svenska (och utländska) domstolar använt sig av begreppet “dubbelskapande”, med vilket menas att om risken för att två personer, oberoende av varandra, kommer att gestalta en ide på samma sätt inte kan uteslutas så kan denna gestaltning inte anses vara tillräckligt särpräglad. 26

Svenska HD för i ett mål angående upphovsrätten till en ritning på konstruktionen av en golvplanka (det sk. golvplankemålet) ett i sammanhanget intressant resonemang om verkshöjd och dubbelskapande. 27 HD skriver:

“Att alster som kan antas bli föremål för ett oberoende dubbelskapande inte uppfyller kraven på verkshöjd torde knappast vara kontroversiellt. … Däremot kan det [dvs. dubbelskapandekriteriet] inte i sig ge svar på frågan om kravet på verkshöjd är uppfyllt.” 28

HD gör här ett generellt uttalande som påverkar möjligheterna till upphovsrättsligt skydd för alla typer av funktionellt inriktade beskrivande texter (som t.ex. ett dataprograms funktioner och procedurer). Den som producerat ett alster eller en produkt där man har anledning att förutsätta att dubbelskapande kan komma att äga rum, saknar alltså i princip möjlighet att göra anspråk på upphovsrätt till alstret. Bedömning av sannolikheten för dubbelskapande måste ske utifrån sakkunskap om omständigheterna på den marknad som produkten är avsedd för.

Även danska HD har, som refereras i NIR 1995 s. 280 ff., fört ett resonemang om dubbelskapande i ett fall som rörde fem olika tipssystem. Alla tipssystem ansågs gå tillbaka till ett eller flera grundsystem som använts i flera olika varianter. Dessutom ansåg danska HD att de idéer och metoder som tipssystemen bestod av var så enkla att risken för att två spelkonstruktörer var på sitt håll skulle komma fram till samma system var (för) stor. Det låg också i sakens natur, ansåg danska HD, att konstruktörer av tipssystem höll sig informerade om andra konstruktörers alster så att korsvisa beroenden emellan konstruktörernas alster inte rimligtvis kunde undvikas. Inget av systemen ansågs därför vara upphovsrättsskyddat. 29

När det gäller beskrivningar av spelregler måste risken för dubbelskapande anses vara mycket stor. Som med alla andra funktionella texter är huvudsyftet med en regelbeskrivning att på ett så tydligt och lättförståeligt sätt som möjligt beskriva regeln, d.v.s. själva idén. Man har all anledning att anta att om tio personer skulle få i uppgift att på bästa möjliga sätt förklara reglerna i “Fia med knuff” så skulle deras beskrivningar av reglerna att bli mycket lika varandra, så pass lika att det inte är rimligt att anse att någon av dem är särpräglad nog för att vara upphovsrättskyddad. Det måste dessutom beaktas att de flesta spelregelkonstruktörer studerar hur andra konstruktörer av samma typ av spel löst olika problem, vilket leder till ett omfattande korsvist beroende mellan olika spel, både vad gäller de idéer som spelet bygger på och hur dessa idéer beskrivs.

2.3. Valfrihetsprincipen

En annan hjälpnorm som används för att slå fast om ett alster är tillräckligt särpräglat för att få upphovsrätt är den sk. valfrihetsprincipen. Denna går ut på att om det inte funnits särskilt många val vid utformningen av en framställning så kan denna inte anses vara upphovsrättskyddad 30. Som HD påpekat i golvplankemålet så kan man dock inte ta det faktum att det funnits många valmöjligheter till intäkt för påståendet att risken för dubbelskapande därmed skulle bli minimalt och att alstret som ett resultat därav är upphovsrättsskyddat. Det är de val man gjort, de val som lett fram till framställningens form, som utgör underlaget för anspråket på upphovsrätt. 31 De val man kunde tänkas ha gjort saknar intresse. Om de val som gjorts när alstret skapats är av funktionell, mekanisk eller banal natur så spelar det ingen roll hur många andra val som man kunde ha gjort, det är fortfarande så att framställningen som sådan måste vara tillräckligt särpräglad för att få skydd.

När valfrihetsprincipen appliceras på spelregler så ser man ofta att det visst funnits en hel del valmöjligheter men att de val som författaren gjort allt som oftast är baserade på regelbeskrivningens funktionella natur - att på bästa sätt beskriva syftet och funktionen hos regeln själv. Sådana val kan som påpekats ovan inte anses vara ett resultat av skapande och därmed så kan inte heller regelbeskrivningen anses vara upphovsrättskyddad.

Spelregler som sådana saknar som redan påpekats upphovsrättsligt skydd men även beskrivningar av spelregler saknar alltså som regel skydd. Beskrivningar av spelregler är oftast såpass funktionellt och beskrivande skrivna att det måste anses vara en stor risk att de dubbelskapas. Det faktum att det finns alternativ, t.ex. att beskriva regler i versform, gör inte att regelbeskrivningar som endast är funktionellt utformade kan påräkna skydd, framställningen måste vara särpräglad, vara originell för att kunna göra anspråk på upphovsrättsligt skydd. Precis som för matrecept gäller alltså att man för beskrivningar av spelregler kan utgå ifrån att de saknar upphovsrättsligt skydd så länge de inte givits någon form av litterär dräkt.

3. Samlingar av spelregler

Det är således i de allra flesta fall inget intrång i någon annans upphovsrätt att kopiera beskrivningar av enskilda spelregler. Även samlingar av regler kan i de allra flesta fall fritt kopieras. En samling av spelregler kan nämligen inte anses vara ett samlingsverk, det är bara en särpräglad samling av i sig upphovsrättsskyddade verk som kan skyddas som ett samlingsverk. 32 En samling av beskrivningar av spelregler kan få skydd, under förutsättning av att urvalet av regler - sett som en helhet - kan anses som särpräglat. 33 En samling regler å andra sidan är precis lika oskyddade som vilken annan samling idéer. 34 Det förra är dock i de flesta fall en ren fiktion, man kan nämligen med fog fråga sig om de beskrivningar av regler som finns med i ett spel är ett resultat av ett särpräglat urval. Den som vill förklara hur ett spel skall spelas måste ju rimligtvis redogöra för alla de regler som behövs för att spela spelet. De regler som ingår i ett spel är således knappast ett resultat av ett urval, de måste ju finnas med för att spelet skall vara komplett! En bok med olika varianter av regler för spelet Domino, organiserade i kategorier torde däremot kunna anses (så länge urvalet är särpräglat) vara skyddad. Notera dock att i detta fall är det urvalet av regler och inte (nödvändigtvis) beskrivningarna av de enskilda reglerna som är skyddat! 35

En spelregelsamling som presenterats i bokform kan inte heller anses vara en databas eller en katalog. För att något skall kunna anses vara en databas eller katalog förutsätts att de data eller de alster som ingår i databasen är ordnade på ett systematiskt eller metodiskt sätt och att de enskilda elementen är tillgängliga självständigt från varandra. 36 Ett kortregister är en databas, en tabell kan också vara det men en litterär beskrivande framställning är det inte. Något katalogskydd med tillämpning av 49 § URL är alltså inte möjlig för spelregelsamlingar.

Problemet med rollspel är dessutom det att urvalet av regler är i stort sett det samma för alla rollspel, från modulnivå ner till de enstaka momenten i spelet. Alla rollspel har ett avsnitt med regler om hur man skapar en rollperson, hur man slåss, hur man använder färdigheter och egenskaper, etc. Även urvalet av regler inom en begränsad del av spelet, som t.ex. reglerna för strider, är i stort sett detsamma från spel till spel. Det finns även stora likheter på detaljnivå, många spel löser enskilda problem på precis samma sätt och detta beskrivs dessutom på i stort sett samma sätt. Det är helt enkelt så att rollspel inte är särskilt självständiga alster.

Urvalet av de skyddade delarna i en rollspels regelbok, t.ex. illustrationer, kartor och litterära texter skulle måhända kunna anses vara skyddade som ett samlingsverk men det troligaste är att de skyddas var för sig. 37 Oavsett om sagda element i en regelbok skyddas var för sig eller som ett samlingsverk så gör det faktum att de är skyddade att man inte kan kopiera en rollspelsregelbok rätt upp och ner. Det är heller inte tillåtet att fotokopiera en eller flera sidor ur en regelsamling eller kopiera sidor digitalt (“skanna”) om det finns illustrationer, kartor eller litterära element med på dessa sidor - i annat än för privat bruk vill säga. 38

4. Sammanfattning

Rollspelsmakare kan alltså vara förvissade om att piratkopiering av deras böcker inte är tillåten, vilket - sett ur ett ekonomiskt perspektiv - måste anses vara av stor vikt för en fungerande rollspelsmarknad. En rollspelsmakare får dock leva med att de regler han konstruerat och det sätt på vilket han har beskrivit dem får användas av envar, på samma sätt som han själv får använda andras regler.

Det ska här nämnas att man, trots detta, bör undvika att göra direkta kopior av texten till en regelbeskrivning. Det krävs väldigt lite arbete för att helt undvika alla risker att bli anklagad för upphovsrättsintrång, så det finns ingen anledning att inte göra det där lilla extra, alldeles oavsett om man i en rättegång kan freda sig mot anklagelser om intrång.

Mer om just skyddet för spelregler finns att läsa i ett annat dokument om upphovsrätten till rollspel som undertecknad har skrivit.

 

(1) I förarbetet till upphovsrättslagen framhålls det att en upphovsrätt inte omfattar “vad som skulle kunna kallas verkets innersta kärna, dess ämne, motiv eller idé, och icke heller de tankar, erfarenhetsrön eller uppgifter om fakta som däri framläggas” (SOU 1956:25 s. 68).

(2) SOU 1956:25 s. 69.

(3) se Koktvedgaard, Mogens & Levin, Marianne, Lärobok i immaterialrätt, 7 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm , 2002, s. 215.

(4) Se Koktvedgaard, Mogens & Levin, Marianne, Lärobok i immaterialrätt, 8 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2004, s. 373. Se också 13 § 2 st. VmL.

(5) Schønning, Peter, Ophavretsloven med kommentarer, 3u., Forlaget Thomson A/S, Köpenhamn, 2003, s. 373.

(6) Sitjhoff Stray, Anne Lise, Opphavsretten, lov om opphavsrett till åndsverk m.v., kommentert og supplert, Universitetsforlaget AS, Oslo, 1989 s. 55.

(7) Ulmer, Eugen, Urheber- und Verlagsrecht, 3 u., Springer-Verlag, Berlin, Heidelberg, New York, 1980, s. 132.

(8) a. st.

(9) Se vidare Schricker, Gerard, m.fl., Urheberrecht, Kommentar, C.M. Beck’sche Verlagsbuchhandlung, München, 1999, s. 53. Det konstateras att “…shutzfähig sind hier nicht die Methode oder das System als solches, sonderen - soweit Voraussetzungen des § 2 Abs. 2 [i den tyska upphovsrättslagen] erfullt sind - leidiglisch ihre konkrete Darstellung in Wort oder Bild. Das gleiche gilt für Speilsysteme fur Gesellschafts - und sonstige Spiele beruhen. Spielsystem und Spelidee sind aus solche nich shutzfähig…”. Se även Nordeman W, Vinck K & Herlin P, Urheberrecht und zum Urheberrechtsgesetz und zum Urheberrechtswahmehmungsgesetz, 8 u., Verlag W. Kohlhammer, Stuttgart, Berlin, Köln, 1994, s. 59. Vinck skriver: “Sog. Anweisungen an den menchligen Geist, vor allem Speilregeln, sind, wie die Idee als solche, nicht shutzfähig. Anders liegt es nur dann, wenn die besondere Individualtität der Darstellung diesen Anweisungen Werkcharakter verleiht”. Även i Shack, Haimo, Urheber- und Urhebervertragsrecht, 3 u., Mohr Siebeck, Tübingen, 2005, s. 89, framhålls att “Deshalb können auch Spelregeln nich wegen ihres das Spiel beshreiblenden Inhalts, sondere höchtens wegen ihrer sprachlichen Formulirung shutzfähig sein”.

(10) Bertrand, André, Le droit d’auteur et les droits voisins, 2 u., Dalloz, Paris, 1999, s. 192 ff. Om spelregler se särskilt fotnot 6 på s. 193.

(11) Se SOU 1956:25 s. 68.

(12) Løchen, T.C, Om juss och spill, eller den gang vi solgte Rådhusplassenn för 50000, Nordisk immateriellt rättsskydd, 1989, s. 287.

(13) Dansk rättspraxis, Nordisk immateriellt rättsskydd, 1995, s. 280 ff.

(14) Løchen, T.C, Om juss och spill, eller den gang vi solgte Rådhusplassenn för 50000, Nordisk immateriellt rättsskydd, 1989, s. 287.

(15) Bing, Jon, Vurdering av opphavsrettslig krenkelse av datamaskinprogrammer et praktisk perspektiv, Nordisk immateriellt rättsskydd, 1999, s. 294.

(16) Shack gör fö. i Shack, Haimo, Urheber- und Urhebervertragsrecht, 3 u., Mohr Siebeck, Tübingen, 2005, s. 89, just den jämförelsen mellan det upphovsrättsliga skyddet av spelregler och det av matrecept.

(17) Koktvedgaard, Mogens & Levin, Marianne, Lärobok i immaterialrätt, 7 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2002, s. 78.

(18) NJA 1946 s. 371.

(19) Maträtt, Lätt seriösa betraktelser över mat och rätt, 2 u., Juristförlaget, Stockholm, 1994, s. 67 ff.

(20) A.a. s. 78.

(21) Vad gäller fransk rätt se Bertrand, André, Le droit d’auteur et les droits voisins, 2 u., Dalloz, Paris, 1999, s. 187. När det gäller tysk rätt se Shack, Haimo, Urheber- und Urhebervertragsrecht, 3 u., Mohr Siebeck, Tübingen, 2005, s. 89.

(22) 10 juill. 1974 D. 1975 somm. 40. Citatet hämtat från Bertrand, André, Le droit d’auteur et les droits voisins, 2 u., Dalloz, Paris, 1999, s. 187.

(23) Se också Nordell, Rätten till det visuella, s.58.

(24) HD skriver på s. 5 i dom T 218-02: “Det saknar betydelse för dessa avgränsningar av skyddet att det som inte omfattas av skydd kan ha krävt ett omfattande arbete (SOU 1956:25 s. 67).”

(25) A.a. s. 5.

(26) Se s. 6 f. HDs dom T 218-02.

(27) HDs dom T 218-02.

(28) A.a. s. 7.

(29) I rubriken till referatet konstateras: “Blandt andet henset til at tipssystemer sedvanligvis konstrueres på grundlag af et eller flere grundsystemer, der anvendes i flere varianter, og at de grundlaegende ideer og metoder er så enkle, at to konstruktorer med kendskab hertil med stor sandsynlighed uafhaengigt af hinanden kan nå frem til det samme system, fandtes sagstigers 5 tipssystemer ikke ophavsretligt beskyttet”. Dansk rättspraxis, Nordisk immateriellt rättsskydd, 1995, s. 280.

(30) se Strömholm, Upphovsrättens verksbegrepp, 1970, s. 88 ff. och Bergström/Strömholm, Lärobok i upphovsrätt, 1994, s. 22.

(31) HD skriver på s. 7 f. i sin dom T 218-02: “Med de utgångspunkter från vilka Välinge fört sin argumentation i målet skulle kravet på verkshöjd i det närmaste försvinna. … Det får anses uppenbart att svensk rätt inte innebär att verkshöjd skall bestämmas med tillämpning av ett dubbelskapandekriterium på det sätt som Välinge hävdat.”

(32) Nordell, Rätten till det visuella, s. 57 f.

(33) SOU 1956:25 s. 67.

(34) SOU 1956:25 s. 68.

(35) SOU 1956:25 s. 67.

(36) Se beaktandepunkt nr. 17 i Rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser.

(37) se Nordell, Rätten till det visuella, s.58.

(38) se 11b § 2 st. URL.

Om skyddet av idéer: Bernitz m.fl., Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens (s. 40) och Koktvedgaard/Levin, Lärobok i Immaterialrätt (s. 152), samt Olsson, Copyright (s. 68). Om dubbelskapande kriteriet: Bernitz m.fl., Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens (s. 37) och Koktvedgaard/Levin, Lärobok i Immaterialrätt (s. 158–159), samt Olsson, Copyright (s. 59). Om skyddsomfång: Bernitz m.fl., Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens (s. 43) och Koktvedgaard/Levin, Lärobok i Immaterialrätt (s. 70), samt Olsson, Copyright (s. 54). Om samlingsverk: Nordell, Rätten till det visuella (s. 56–59).


« Får jag använda ett rollspelsföretags eller rollspels logotyp i mitt eget verk? | Immaterialrätt | Hur skall jag skriva spelregler för att få största möjliga upphovsrättsliga skydd? »

Sidan senast ändrad 2008–01–08 kl. 16:09

Skriv ut

© Peter Brink 2005